Ekonomisk liberalism är en politisk och ekonomisk ideologi som betonar individuell frihet, marknadsfrihet och minimerad statlig inblandning i ekonomin. Huvudprinciperna inom ekonomisk liberalism inkluderar:

1. Fri marknad: Ekonomisk liberalism betonar betydelsen av en fri marknad där priser och produktion bestäms av utbud och efterfrågan. Det innebär att företag och individer har frihet att köpa, sälja och producera varor och tjänster utan statlig inblandning eller reglering.

2. Individuell frihet: Ekonomisk liberalism värderar individuell frihet och självbestämmande. Det innebär att människor har rätt att fritt välja yrken, starta företag och äga egendom utan att bli hindrade av statliga restriktioner.

3. Minimal statlig inblandning: En central princip inom ekonomisk liberalism är att minska statens roll i ekonomin. Det betyder att staten inte ska vara involverad i att reglera priser, styra produktionen eller kontrollera företag. Istället betonas vikten av att staten skapar en gynnsam miljö för företagande och konkurrens.

4. Konkurrens: Ekonomisk liberalism främjar konkurrens som ett sätt att driva ekonomisk tillväxt och effektivitet. Genom att tillåta fri konkurrens mellan företag och undvika monopol eller oligopol, kan det leda till bättre produkter och tjänster till lägre priser.

5. Skydd av äganderätt: Ekonomisk liberalism betonar vikten av att skydda äganderätten. Det innebär att individer och företag har rätt att äga och kontrollera sin egendom, inklusive kapital, mark och intellektuell egendom.

Det är viktigt att notera att ekonomisk liberalism kan variera i grad och tolkning, och det finns olika skolor inom denna ideologi. Vissa anhängare av ekonomisk liberalism förespråkar minimal statlig inblandning och laissez-faire-kapitalism, medan andra kan förespråka en mer reglerad marknadsekonomi för att adressera vissa sociala eller miljömässiga frågor.