Traditionen med häxor på påsken har sina rötter i svensk folklore och folklig tro. Berättelserna om påskhäxor och Blåkulla har funnits i generationer och har blivit en del av påskfirandet i Sverige.

Enligt sägnen skulle häxorna samlas på skärtorsdagsnatten och flyga till Blåkulla, en ö i Östersjön. Där skulle de ha en stor fest med djävlar och onda andar. På vägen till Blåkulla använde häxorna kvastar, trollspön eller andra föremål för att flyga genom luften. Det sägs att de ibland kidnappade barn och tog dem med till Blåkulla.

Den folkliga tron var att häxorna var extra aktiva under påsken och att de behövde drivas bort för att skydda byn från onda krafter. Därför klädde barnen ut sig som häxor och gick runt i grannskapet på skärtorsdagen för att symboliskt jaga bort häxorna och välkomna våren. De bar färgglada kläder och ansiktsmålningar och bar på en risbock som de slog med för att driva bort vintern och onda andar.

Idag är traditionen med påskhäxor mer lekfull och rolig än skrämmande. Barnen klär ut sig och går runt i grannskapet för att sprida påskglädje och få godis. Det är en gemenskapsskapande tradition som har blivit en del av påskfirandet i Sverige.

Så det är så häxor har blivit en del av påsken i Sverige, genom folktro och traditioner som har överlevt i århundraden. Det är en lekfull och rolig tradition som ger barnen möjlighet att klä ut sig och sprida påskglädje.